Micke Hermansson har gjort sig en namn de senaste åren med konceptet "Grej of the day" och mikrolektioner. Hans evangelium har spridits snabbt och det finns en stor facebook-grupp (över 32 000 medlemmar) och jag har träffat på andra föreläsare som har anammat hans idéer.
Vad är då "Grej of the day"? Enligt Wikipedia: Grej Of The Day (GOTD) är en serie av regelbundna minilektioner som består av delarna ledtråd, faktadel, kuriosa, kopplingar och elevernas anteckningar i GOTD-boken. Lektionerna baseras på personer, platser eller händelser och syftet, tillsammans med kunskap, är att sprida en positiv inställning till att lära.
Med andra ord korta lektioner, 8-10 minuter långa som kan handla om i stort sett vad som helst, man ger ut en ledtråd om vad morgondagens GOTD ska handla om och sedan inleder man skoldagen eller lektionen med sin mikrolektion. Det finns en stor delarcommunity kopplad till Grej of the Day där man kan hämta färdiga (Google)presentationer.
Denna föreläsning handlade inte så mycket om GOTD eller hur man använder det i undervisningen utom varför det kan tänkas att fungera. Micke Hermansson själv samt andra lärare som jobbar med denna metodik har upplevt att det fungerar bra och att det förbättrar lärandet i klassrummet men har inte riktigt kunnat förklara varför. Här gick han igenom forskningsläget som handlade om just detta, korta men intensiva lektioner. Vad är det som triggar oss att minnas och hur kan arbetsminnet stärkas med mikrolektioner. Han konstaterade vidare att minnas effektivt sannerligen inte är lätt då hjärnan och arbetsminnet glömmer på ett väldigt effektivt sätt. Arbetsminnets uppgift är att snabbt sortera och skicka informationen till långtidsminnet men det går att träna upp dess kapacitet att hålla information.
Han började att prata om ledtrådarna han publicerar dagen innan sin GOTD. Han använde sig av ledtrådar i form av små gåtor som denna nedan. (här får du både ledtråd och svar) Bardarbunga - en av de största vulkanerna på Island. En synnerligen farliga vulkan som befinner sig delvis under glaciären Vattnajökull.
När ledtråden publicerats får de kvällen och nattens sömn på sig att hantera denna information. Nutley (neurovetenskapen) pratade mycket om just detta, vikten av god natts sömn som ger hjärnan möjlighet att processa och repetera dagens information (och undervisning). Ledtrådarna uppfattas vidare som något positivt och lustfyllt, stressen minskar och detta får eleven att minnas lättare och elevintresset ökar.
Vidare använde sig Hermansson också av sk. cliffhangers. Det har visat sig att vår hjärna har lättare att minnas olösta mysterier än lösta mysterier. Du kan läsa mer om det här! Vår hjärna vill ha "closure" och om inte det presenteras av läraren så försöker den att hitta det själv, och därmed minns man bättre.
Hermansson hänvisade också till TED Talks för evidens. TED har ju blivit oerhört populärt och det var även där Hans Roslings genombrott kom. Alla TED talks är 18 minuter långa, varken mer eller mindre. Bill Gates får inte en sekund mer än 18 minuter. Det är ingen slump att dessa "talks" är just 18 minuter långa, det finns vetenskap bakom det hela. Som Chris Anderson på TED säger:
It [18 minutes] is long enough to be serious and short enough to hold people’s attention.
Vidare talade Hermanson om Monkseaton High School i norra England har på ett strukturerat sätt delat upp dagens undervisning i kortare pass för att eleverna ska orka att hålla sig fokuserade och att arbeta bättre. Skolan har uppvisat bra resultat i de senaste OFSTED-rapporterna.
Ett annat av de knep Hermansson använder sig av är humor. Han är en naturlig talare och använder humor på ett naturligt och bra sätt. Dopamin aktiveras när man skrattar, detta aktiverar i sin tur hjärnan och man minns bättre. Hippocampus lyser upp och aktiveras när man skrattar - dvs. man minns bättre.
Vidare pratade han om betydelsen av storytelling. Han berättar själv att han älskade när hans lärare berättade, gärna personliga anekdoter. Även då lyser hippocampus upp och man blir mer fokuserad och minns bättre.
Hermansson berättade även om betydelsen av återberättande. I slutet av sina lektioner så lät han eleverna återberätta ur minnet vad som hänt under dagens lektion. Bert Jonsson från Umeå Universitet har forskat på detta och funnit stark evidens för att återberättandet är ett effektivt minnesknep.
Han avslutade med ett trick om en blå sko. (går dock inte att återberätta på ett bra sätt 😃) Poängen var att vi skulle göra det oväntade i klassrummet. Så fort något blir rutin så slutar eleverna bry sig och då slutar de att lära sig. Det blir en hjärnornas Earth Hour - kolsvart! Poängen var, variera dina undervisningsmetoder.
Här kan du slutligen lära dig mer om Dopamine and learning - gör något som avviker från det förväntade.
Vad är då "Grej of the day"? Enligt Wikipedia: Grej Of The Day (GOTD) är en serie av regelbundna minilektioner som består av delarna ledtråd, faktadel, kuriosa, kopplingar och elevernas anteckningar i GOTD-boken. Lektionerna baseras på personer, platser eller händelser och syftet, tillsammans med kunskap, är att sprida en positiv inställning till att lära.
Med andra ord korta lektioner, 8-10 minuter långa som kan handla om i stort sett vad som helst, man ger ut en ledtråd om vad morgondagens GOTD ska handla om och sedan inleder man skoldagen eller lektionen med sin mikrolektion. Det finns en stor delarcommunity kopplad till Grej of the Day där man kan hämta färdiga (Google)presentationer.
Denna föreläsning handlade inte så mycket om GOTD eller hur man använder det i undervisningen utom varför det kan tänkas att fungera. Micke Hermansson själv samt andra lärare som jobbar med denna metodik har upplevt att det fungerar bra och att det förbättrar lärandet i klassrummet men har inte riktigt kunnat förklara varför. Här gick han igenom forskningsläget som handlade om just detta, korta men intensiva lektioner. Vad är det som triggar oss att minnas och hur kan arbetsminnet stärkas med mikrolektioner. Han konstaterade vidare att minnas effektivt sannerligen inte är lätt då hjärnan och arbetsminnet glömmer på ett väldigt effektivt sätt. Arbetsminnets uppgift är att snabbt sortera och skicka informationen till långtidsminnet men det går att träna upp dess kapacitet att hålla information.
Han började att prata om ledtrådarna han publicerar dagen innan sin GOTD. Han använde sig av ledtrådar i form av små gåtor som denna nedan. (här får du både ledtråd och svar) Bardarbunga - en av de största vulkanerna på Island. En synnerligen farliga vulkan som befinner sig delvis under glaciären Vattnajökull.
När ledtråden publicerats får de kvällen och nattens sömn på sig att hantera denna information. Nutley (neurovetenskapen) pratade mycket om just detta, vikten av god natts sömn som ger hjärnan möjlighet att processa och repetera dagens information (och undervisning). Ledtrådarna uppfattas vidare som något positivt och lustfyllt, stressen minskar och detta får eleven att minnas lättare och elevintresset ökar.
Vidare använde sig Hermansson också av sk. cliffhangers. Det har visat sig att vår hjärna har lättare att minnas olösta mysterier än lösta mysterier. Du kan läsa mer om det här! Vår hjärna vill ha "closure" och om inte det presenteras av läraren så försöker den att hitta det själv, och därmed minns man bättre.
Hermansson hänvisade också till TED Talks för evidens. TED har ju blivit oerhört populärt och det var även där Hans Roslings genombrott kom. Alla TED talks är 18 minuter långa, varken mer eller mindre. Bill Gates får inte en sekund mer än 18 minuter. Det är ingen slump att dessa "talks" är just 18 minuter långa, det finns vetenskap bakom det hela. Som Chris Anderson på TED säger:
It [18 minutes] is long enough to be serious and short enough to hold people’s attention.
Vidare talade Hermanson om Monkseaton High School i norra England har på ett strukturerat sätt delat upp dagens undervisning i kortare pass för att eleverna ska orka att hålla sig fokuserade och att arbeta bättre. Skolan har uppvisat bra resultat i de senaste OFSTED-rapporterna.
Ett annat av de knep Hermansson använder sig av är humor. Han är en naturlig talare och använder humor på ett naturligt och bra sätt. Dopamin aktiveras när man skrattar, detta aktiverar i sin tur hjärnan och man minns bättre. Hippocampus lyser upp och aktiveras när man skrattar - dvs. man minns bättre.
Vidare pratade han om betydelsen av storytelling. Han berättar själv att han älskade när hans lärare berättade, gärna personliga anekdoter. Även då lyser hippocampus upp och man blir mer fokuserad och minns bättre.
Hermansson berättade även om betydelsen av återberättande. I slutet av sina lektioner så lät han eleverna återberätta ur minnet vad som hänt under dagens lektion. Bert Jonsson från Umeå Universitet har forskat på detta och funnit stark evidens för att återberättandet är ett effektivt minnesknep.
Han avslutade med ett trick om en blå sko. (går dock inte att återberätta på ett bra sätt 😃) Poängen var att vi skulle göra det oväntade i klassrummet. Så fort något blir rutin så slutar eleverna bry sig och då slutar de att lära sig. Det blir en hjärnornas Earth Hour - kolsvart! Poängen var, variera dina undervisningsmetoder.
Här kan du slutligen lära dig mer om Dopamine and learning - gör något som avviker från det förväntade.
Kommentarer
Skicka en kommentar